Tuva

Idag har den lilla Tuva återigen visat att hon har en mycket stark vilja! Vi klippte klorna idag , det gick faktiskt ok. vi sov efter en natts jobb och efter vår långpromix. Gick "dragetrundan" på eftermiddagen, hade räknat ut att det skulle vara lättare att gå då snön hade mjukats upp av solen, vilket också var fallet. Mötte Veronica med sina Schäfrar, allt frid och fröjd. MEN , så ligger det ju lite kadaver efter rutten, jag hade koll(trodde jag) sa "nej" och Bella lyder ju som vanligt, vi fortsatte , men så tänkte jag : Var är valpen? Började gå tillbaka och då har hon vänt och sprungit tillbaka till det "goda"! Jäkla hund! Då tcker man inte det är läskigt att vara solo!. Ok . ingen ide att vara arg! Fortsätter vår runda , Bella visar inget med sin näsa , vi går sista backen ner mot bilen och då har Tuva försvunnit igen? Jag går snabbt tillbaka , då står hon och äte rinälvor från något dött djur!!!! Äckliga vovve , jag ropar ett "NEJ"! Men hon struntar ju i det , och jag tänker inte jaga henne, hon sticker iallafall bort från en del av kadavret, tuggande som bara den..... får henne inte att släppa det , men får in en riktig tillrättavisning när vi går förbi resterna, vet inte om det hjälper till nästa gång, men möter Bella och vem slickar hon i mungiporna??? Jo Bella såklart! Nackdelen med två hundar.... Man hade ju vela t att hon fjäskade lite för mig! Får se hur lång tid det tar innan hon blir dålig i magen.... Väl hemma så klättrar hon på Bella och nafsar Bella säger tillvad gör Tuva då??? SVARAR!! Jag ta r faktiskt tag i henne och så får hon ligga på rygg på golvet tills hon slappnar av ( ytan att jag håller i henne) Suck! Blir inte lätt att tas med... finns mycket i henne , men vi ser inte det som ett problem , hon är HÄRLIG!